Den Eviga Väntan (och längtan!)

2014-09-01 12:06:27/Permalink/Life of Skalman/
 
Hejhopp septembermänniskor!
Äntligen är månaden vi längtat efter här! September. Månaden med stort "M". Eller "B" kanske.
"B" som i bebismånaden. Den här månaden kommer bebisen, om planen hålls.
Jag fattar inte att det är så nära nu. Nästan exakt tre veckor kvar, om bebis kommer på det
beräknade datumet. Men. Jag hoppas att h*n kommer lite tidigare faktiskt...

Nu har Den Eviga Väntan trätt in. De sista förberedelserna pillar vi med, och väntar och väntar.
Barnvagn - check! Babyskydd/bilbarnstol - check! Vad sa du? Spänner det i magen!? På vilket sätt?!
Nahe, inte på rätt sätt. Okej... Bebisbadbalja - check. Lakan till spjälsängen - check. Har vi alla
klädesplagg som behövs nu i början? Jo.. jo men det har vi. Febertermometer - check. Skötväska - check.

Vi ligger i soffan, tittar på en film vi redan sett och som är så där mysigt barntillåten att vi nästan
känner
oss för gamla för att titta på den. Bebis svarar med boxas därinne när min älskling klappar
på magen.
"Hallå, när tänker du komma ut?" viskar han mot magen. Jag blir helt varm i hjärtat.
Jag visste inte att
man kunde vara så lycklig som jag är. Jag bor ihop med min drömprins, i ett hus vi
köpt tillsammans och
alldeles, alldeles snart kommer vi vara tre. En liten skrutt ska bo med oss,
hälften min och hälften hans.
Men helt och hållet vår. Lycka - megacheck.

Vart var vi nu? Jo. Babysitter - check! Overall i mysigt teddytyg att åka hem från sjukhuset i - check!
Jag tror nog att vi har allt. Bara spjälsängen, som både jag själv och mina systrar sovit i när vi var små,
som ska fraktas hit från mamma. Sedan är vi nog faktiskt redo. Då har vi bara Den Eviga Väntan kvar.
 
Känner mig ungefär såhär mest hela tiden nu:
Så jag känner mig väldigt redo att klämma fram det lilla livet. Och äntligen kunna resa sig upp själv, 
sätta på sig strumpor utan att bli andfådd och få ha mina inälvor ifred haha! ^_^

Kliver in i vecka 38 på torsdag. (Hittade inga bra bebisstorleksjämförelser för vecka 37...)
 Magen är så tung nu!
Känns som att jag skulle behöva stödhjul när jag går. Ett under magen alltså, hehe.
Är så trött och så rastlös nu. Har verkligen ingen ork längre, jag vill bara vila och äta. Men
så ska det visst vara på slutet har jag hört. Kroppen måste ladda inför "maratonloppet". Synd bara
att det är så förbaskat tråkigt att vara stilla och vila hela tiden..!

Nu är det dags att äta igen tycker bebis. Bara att lyda!
                                                                                         Puss och hej!

Kommentarer

What's on your mind, dear?

Ditt vackra namn:
Jag är här ofta!

Mejladress: (just for meee)

Din bloggadress vill jag ha!

Kommentar:

Trackback