Jag måste ha haft den trögaste morgonen ever.

Hur då? Jo, till och börja med så reflekterar jag inte över att det faktiskt kan
vara morgon trots att det fortfarande är mörkt ute. Det faktum att Tias redan
klivit upp gick inte in i min morgonsega hjärna.
När han sen petar på mig för att hejdåpussas lite på sin morgontrötta flicka
är min första tanke "varför åker han mitt i natten?". Jag inser ganska snabbt att det
faktiskt är morgon och att jag kanske borde gå upp snart.
"Jag åker nu, så du kanske ska kliva upp?" Jaja, men min mobil är satt på alarm
så jag går upp när den ringer. *PUSS* Snaaaaarrrk...
Jag vaknar en stund senare och undrar lite trött varför mobilen inte ringt än,
men tänker att jag slumrade väl inte så länge som det kändes som kanske.
När jag sedan vaknar till igen blir jag förvirrad, borde inte jag gå upp snart?

Enormt trött sätter jag mig på sängkanten och sträcker mig efter min mobil.
Tid: 06.00, tid för alarm 06.05 och 06.35.
Sakta inser jag att jag, min kvällströtta, inte-så-närvarande, mentalitet kvällen innan
har fått mig att tänka "Hmm 06.30, ja men det är ju lika med halv sex. Och en halvtimme
innan det blir ju då 06.00. Perfa, och bussen går halv sju, då har jag
en hel timme på mig att göra mig i ordning!" Nu undrar jag bara en liten sak...
HUR TRÖG FÅR MAN VARA!? Mitt alarm borde stått på 05.05 och 05.35, precis som alltid!?
Men nej. Tröga Skalman, har noll koll. Jag tror att jag ska skylla på att min fina pojke
ockuperar mina tankar lite haha^^ Inte mitt fel, du är för oemotståndlig för min hjärna maha!

Sitter nu och väntar på att min sånglektion ska börja. Ska fortsätta sjunga Autumn Leaves.
Det känns inte riktigt som min sång än.. men det kommer väl hoppas jag.
Ikväll är det dans som gäller (ajaj mina magmuskler som redan har så ont!)! :D

Vi...hörs ♥