...så har jag kommit på en sak! Vi kan blir monster!

Nu kanske detta inte gäller riktigt alla, men JAG hör i alla fall till den "oh så lyckliga" skaran
av människor med kvinnligt kön som får PMS. PMS som MÄRKS.
En del får lite ont i magen, och kanske känner lite lite nedstämda, andra känner inget alls.
JAG (och några få till... Stigus, håll med mig?) blir ett monster (med jämna mellanrum), inte alltid
och varje gång, men som oftast.
I mitt "monster"-begrepp ingår, bl.a. andra, dessa tre, med varierande grad;

- Humörsvängningar. Detta är varierande. Men vissa månader är det inte klokt.
När jag vaknar kan jag vara jätteglad, men i samma sekund som jag kliver in i badrummet
kan jag bli fly förbannad över att jag t.ex. inte kom ihåg hårhandduken så att jag måste
gå ut (två steg) för att hämta den. Jag kan känna mig glad igen när jag klivit ur duschen,
men så inser jag att jag har för lite tid på mig att göra mig iordning på och blir irriterad.
Mitt i allt får jag ett sms, och det kanske är från Tias. Om han då skriver "Hej älskling.
Jag saknar dig redan" så kan jag börja storböla bara för att han är så himla underbart bäst,
och över att han är min. Allt detta varvas med min övertygelse om att alla konspirerar emot mig
och spelar mer korkade än vad de är för att irritera mig - vilket skapar mordlystna tankar i mitt huvud.
Ja.. ni fattar. Humörsvängningar, med STOR betoning på SVÄNGningar.

- Trötthet. Inte alltid men oftast blir jag lite tröttare än vanligt. Det är som att min kropp snor
all energi, utan att fråga mig, och använder den till saker jag inte märker att den behövs till.
Det är inte riktigt rättvist tycker jag.

- Sötsug (a.k.a. cravings). Dessa styr mitt liv de månaderna som det är som värst. En stor del av
min vakna tid går åt till att fundera på vad jag är sugen på och också HUR jag kan få tag på det.
Dessa "cravings" är ungefär lika okontrollerbara som humörsvängningarna. Dvs, inte alls.
Ett exempel; det var någon gång under en sådan här "cravings utöver det vanliga"-period som jag var
hemma hos Fredrik. På vägen hem till honom hade jag köpt en chokladkaka. 200g ren njutning direkt
från Ica. Denna hade jag längtat efter HELA dagen, och det skulle bli så enormt gott att bara sätta sig
ner och äta upp hela HELT SJÄLV! När jag kommit hem till Fredrik satt jag mig i soffan och knäckte upp
alla små fyrkanter av awesomeness. Helt plötsligt ser jag en hand från ingenstans ta TVÅ STYCKEN
av mina underbara rutor. Jag tittade upp och såg Fredrik sitta och tugga, väldigt nöjd.
"VAD GÖR DU!?!?" nästan skrek jag. "Vadå? jag tog ju bara två.." svarade han ganska förvånad.
"MEN DET VAR JU MINA TVÅ!!" skrek jag med galenskap i rösten. "För..låt?" Han var inte
säker på om jag skojade eller inte. Men det är en sak som är säker, CHOKLAD skojar inte en
PMS-galen Skalman om. Samma sak gller om någon annan har godis och vägrar bjuda mig.
Vad som händer då? Hmm, vi säger såhär; prova inte, ge mig ett par godisbitar och gå vidare.

Någon mer som är som jag? Upp med en hand! HAHA! ;D
Jag är så glad att jag hittat en person som står ut med mig trots att jag beter mig som en
galning ibland hihi. Eller egentligen TVÅ personer (hur tursam kan man vara!?).
Stigus ('cause she's a lunatic like I ^^) och min fina Tias. PUSS PÅ ER ♥

Nae.. nu ska jag äta mat.. och sen chips.. och äppelpaj.. och godis... mmmhehehe ♥
PUSShej!