Detta är ett nytt försök till en normal blogg. Normal enligt mina mått mätt, alltså.

Min gamla blogg blev invaderad och snokad i av ovälkomna personer som kunde använda informationen som stod däri emot mig (såsom päron exempelvis).
Denna blogg är därför ett projekt som de inte vet om, så ni skvallrar väl inte va? ;)
Haha, skämt åsido, i den här bloggen kommer ni få läsa om allt och inget.
Tankar som dyker upp i huvudet på mig, konstiga människor jag möter på tåg, intressanta klädstilar, poesi som jag skriver,  poesi som andra skriver som jag tycker om, mitt tyck och tänk, glada saker och mindre glada saker.

Jag hoppas att ni kommer gilla att läsa det, lika mycket som jag gillar att skriva det! ^^



Nu kanske ni undrar hur jag kom på namnet, "VampyrSkalman" ?
Jo, så här är det, när jag var liten så var jag långsam i det mesta jag gjorde. Eller snarare, jag gjorde allt "i min egen takt" och jag hatade när folk stressade (still true).
Jag har alltid tyckt om att läsa, och jag var en av de få som tyckte om att gå till skolan och lära mig nya saker.
Böcker var bland det bästa jag visste, och jag ÄLSKADE fakta - jag läste allt och kom ihåg det mesta jag läste (still true). Jag älskade även att sova, och när jag väl sov kunde INGET i världen väcka mig. Knappt ett nytt världskrig hade kunnat störa mina djupa andetag och snurriga drömmar (still true).
Därav började min mor kalla mig för "Skalman", eftersom karaktären "Skalman" i Bamseserierna är väldigt smart och alltid säger "Skynda är det fulaste ordet jag vet!". Haha, och det tyckte hon alltså var mig upp i dagen, sova, äta, läsa och allmänt inte skynda sig.
Angående "vampyr"-delen i namnet så är det helt enkelt så att jag är lite av en vampyr. Tycker om vampyrer, fascineras av dem, och läser varenda bok (ser varenda film) som handlar om vampyrer. Men ta det lugnt, jag bits inte...så ofta.

Så... detta är alltså VampyrSkalman's blogg.
Enjoy!

pussochbit