Letting you go but keeping you close

2013-04-14 21:24:02/Permalink/Life of Skalman/
 
Söndagkväll.
Sitter i fåtöljen helt uttorkad. Idag var min Stigus här och kramades och åt kärleksmums.
Men vi sa INTE "hejdå". Sånt klarar jag inte av. Vi grät massor istället.
Jag tycker inte om förändringar riktigt. Min hjärna är inte skapad för det.
Så jag har gråtit några liter över det jag inte kan påverka, eller hantera.
Jag låter henne åka till andra sidan världen, och börjar räkna ner dagarna tills hon
kommer hem
. Tacka vet jag Skype, it will save my brain.
 I will miss you more than you know.

Det var väldigt svårt att sluta kramas. Jag var till och med tvungen att springa efter henne
när hon gått för att kramas lite till. NAE jag gillar inte sånt här. Men.
Hon kommer ha det så himla fint därborta, och det kan jag ju inte vara ivägen för liksom.
Om jag bara var så liten att jag kunde gömma mig i handbagaget....
 
Puh. Är verkligen helt slut. Ska nog ta tag i mig själv och ordna abonnemang där det ingår
gratis sms (och mms) till hela världen. Alltså - till min vampyr ♥ Jag ska f*n uppdatera dig
så att du NÄSTAN tror att du är lite hemma fortfarande. Hihi!
Och jag ska lyssna på vår spellista och sakna dig MASSOR. Massor.
 
Så att. Nu ska jag sluta sitta här och gråta vid datorn. Jag har ingen vätska kvar i kroppen.
Dags för kvällsmacka och äpplesinjuice (alltså den som döpte den juicen har varit i mitt huvud!).

Puss och hej - tillfälligt hjärnamputerad tjej. (internt vampyrbegrepp)
 
 
Bara en sista bild på världens totalbästa gräspinne.
See you reallyreally soon ♥
 
 

Kommentarer

What's on your mind, dear?

Ditt vackra namn:
Jag är här ofta!

Mejladress: (just for meee)

Din bloggadress vill jag ha!

Kommentar:

Trackback