A friend told me I was delusional. I almost fell off my unicorn

2013-04-09 22:33:01/Permalink/Skalmans Åsikter/
 
Hello everybody!

Idag tänkte jag uttrycka mig lite. Men bara lite. På folk som jag skulle vilja kalla mytomaner (en del light)
eller människor som måste krydda/ljuga ihop sina historier. Detta stör mig något alldeles
ofantligt. Jag ska ta ett exempel, inget speciellt tillfälle eller person. Men ungefär
såhär kan det låta:

"Jo för det var så här att jag var och snackade med en JÄTTEhögt uppsatt chef
på ett företag (asså min pappa och han är typ barndomsvänner liksom, kan inte säga
några namn för han vill liksom inte vara så offentlig men iallafall) och egentligeeen så
måste ALLA  som vill ha jobb hos dem vänta
minst tre dagar innan man får svar,
men INTE jag då, utan mig gav de svar på en gång.

Och vet du vad de sa, jo de sa att jag inte fick jobbet för jag är alldeles för duktig
och borde söka högre/mer avancerade tjänster. Asså vad är oddsen liksom!?"
Lägg märke till att alla frågor under berättelsens gång besvaras av personen själv,
utan andningspauser för att du inte ska kunna avbryta lögnen/det allmänna
skitsnacket i historien. Efteråt förväntas du säga något i stil med
"Nae OFTA, vilken otur! Hur kan de göra så, vill de inte ha någon som är
så HIMLA bra, som du?!", men egentligen vill du skrika
"DU SNACKA SÅ J*VLA MYCKET SKIT!", men det som faktiskt kommer ur din mun
blir typ "Jaha, vilken osis." för att du inte orkar engagera dig mer.
Detta är även personen som du även känner igen som killen/tjejen som stoppade
andra världskriget, uppfann lampknappen och hänglåset (eller något annat viktigt) och
med största sannolikhet faktiskt är ganska nära släkt med kungen.

Jag får seriösa brain melts av såna här människor. Jag förstår att beteendet måste bottna
i någon form av dåligt självförtroende (alt. icke existernade självinsikt) eller något annat
traumatiskt i livet/barndomen som har gjort att personen i fråga känner att den måste
göra sig till för uppmärksamhetens skull. Men VARFÖR är det gör dessa personer att det
är så infernaliskt svårt att tycka synd om/vara förstående? Jag blir bara galen.
Nej, du uppfan f*nimej inte hjulet, och NEJ du är inte typ liksom alltså bäst i världen
på att sjunga och skulle inte egentligeeeen varit den som sjöng på Kim Kardashians bröllop
och TOTALT och OFANTLIGT mycket NEJ jag är inte ett dugg imponerad
av ditt uppenbarligen fejkade papper på att du delar en miljontedels DNA-sträng med
Han Majonäs Honungen. I dont't care. HÖR DU DIG SJÄLV!?


Det var allt för ikväll. No offence (eller om du tar åt dig - ändra ditt beteende, please).

Pussgodnatt!  ♥
 
 
 
 
 

Kommentarer

What's on your mind, dear?

Ditt vackra namn:
Jag är här ofta!

Mejladress: (just for meee)

Din bloggadress vill jag ha!

Kommentar:

Trackback