Jag tänkte ha "ensam" som rubrik. Men jag kom på att jag är ju inte helt ensam.
Jag har ju mina bebisar ♥

Men jag är ensam, förutom katterna. Nu har han åkt till jobbet.
Jag har ju EGENTLIGEN inte så stora problem med att vara själv..
Jag längtar ju såklart alltid och jämt efter honom när vi är ifrån varandra. Men just nu är det mer än så.
Min hjärna har fått för sig att attackera mig med tankar jag inte riktigt orkar med, den vägrar
att lämna mig ifred. Jag har såna perioder ibland. Tankegångarna är ovanligt snirkliga.
Det är svårt att få det tyst. Men när jag är nära min älskling blir det så tyst det kan bli.
Han är den enda som kan få min hjärna att bara.. hålla käften, rent ut sagt. Det blir så skönt i huvudet.
Så just nu är det extra svårt att sova utan honom. Extra svårt att VARA utan honom.
Men jag får stå ut. Får skriva, lyssna på musik och försöka sysselsätta min själ.
                                                      Han kommer ju hem, om inte alltför länge...

Mina katter, de är helt underbara. De kan minsann hålla en sysselsatt. Det är så roligt
att titta på dem när de springer omkring och är galna haha!
De älskar de där rosa korgarna. Busar, slåss och "gömmer" sig i och runt dem jämt!


Ikväll blir det lite tv, popcorn, musik och ett försöka att inte somna så sent.
Arbetsförmedlingen har bestämt att jag ska börja träffa någon ..... jobbcoach, så
det ska jag göra imorgon. Var det inte en hel massa jobbcoacher som förlorade jobben för
inte allför längesen, för att det inte ger någonting och därför är ett fett onödigt jobb?
Har fått för mig det, jag hörde det någonstans.

Menmen, vad gör man inte.
Ah ja, godnatt med er allihop.